Upptäckten av PledOx® slumpmässig – från biverkning till motverkan av biverkning

Jun 7, 2012

Under utvecklingen av mangafodipir som ett MR (”magnetröntgen”) kontrastmedel i början av 1990-talet sågs en del biverkningssymptom från hjärta och kärl (kardiovaskulära effekter) som Jan-Olof Karlsson, en av PledPharmas grundare, fick ansvaret för att utreda. Detta resulterade i den slumpmässiga upptäckten att mangafodipir skyddar nyttigt kväveoxid (NO) från att brytas ned i kroppen, på grund av samma mekanismer som orsakar oxidativ stress. Det är just den här egenskapen som ger upphov till de kardiovaskulära effekterna. Mangafodipir skyddar NO genom att det härmar enzymet mangan superoxid dismutas (MnSOD), som är kroppens viktigaste skydd mot oxidativ stress.

Man kunde också i djurförsök visa att mangafodipir skyddar mot allvarliga biverkningar av cellgifter, orsakade av ökad oxidativ stress. Intressant nog sker detta utan att inverka negativt på cellgifternas förmåga att ta kål på tumörceller.

Jan-Olof var då anställd vid ett norskt läkemedelsföretag. Företaget patenterade upptäckterna och man började planera för kliniska tester i cancer patienter i slutat av 1990-talet. Efter att det norska företaget slagits samman med ett engelskt företag togs dock ett strategiskt beslut om att enbart fokusera på bilddiagnostik och alla idéer om att kliniskt pröva ut mangafodipir som ett terapeutiskt läkemedel lades åt sidan. Jan-Olof tillsammans med de övriga grundarna av PledPharma lyckades 2006 förvärra exklusiva licensrättigheter att utveckla mangafodipir som ett terapeutiskt läkemedel.

PledPharma har därefter utvecklat en unik variant av mangafodipir (PledOx®) med betydligt förbättrade terapiegenskaper. I de fortsatta kliniska studierna av förebyggande effekter mot cellgiftsorsakade biverkningar i cancerpatienter kommer PledOx att användas.